”En första vårdag. Ett första riktigt andetag. Första gången på länge som jag kan andas. Bilen står stilla framför rödljusen där Folkungagatan möter Götgatan. Människor passerar oroligt och högljutt runt om mig, runt om den nytvättade lacken. Jag ser allt detta samtidigt som jag ser ingenting. Jag ser dem bara i ögonvrån, för det jag egentligen tittar på är ingenting. Bara en horisont som lyser så starkt att jag njuter, bara på vägen framför mig och alla de silhuetter som den innehåller. Nu vill jag vara just här. Hur länge som helst skulle jag kunna sitta här och titta på den dimmiga solnedgången som är så vacker. Men tre minuter för länge här skulle jag bli sedd av alla. Jag skulle väcka upprördhet hos alla dessa stirriga människor. Jag skulle stå i deras väg och hämma deras liv för en stund. Därför kör jag snabbt vidare när bilen framför mig börjar rulla. Jag skulle inte ha hjärta att göra alla dessa människor besvikna.”

För 1489 dagar sedan skrevs dessa rader.

Annonser